Kan liv skapas?

Craig Venters forskarlag påstås vara nära att skapa liv (se www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=736218 ). Jag undrar just om det är rätt beskrivning av vad de sysslar med. Beskrivningen förutsätter ju att liv inte finns utan skapas av i det här fallet 582970 s.k. kvävebaser, dvs. byggstenar i DNA-molekylen. För mig verkar det troligare att liv finns och att det Craig Venter och hans medarbetare sysslar med är att försöka bygga en biologisk struktur som så att säga kan haka på det liv som redan finns, ungefär i analogi med att någon bygger en primitiv radioapparat och då får in en eller annan sändning från t.ex. Sveriges Radio.

Motivet till verksamheten beskrivs som oegennyttigt. Det handlar om “att tillverka helt skräddarsydda bakterier för miljöändamål”. Visst låter det vackert. Men man kan ju i sitt stilla sinne undra över vad dessa “skräddarsydda bakterier” själva kommer att ha för miljökonsekvenser. Det är förstås inte meningen att de skall komma ut på vift. Men det är mycket som inte är meningen, men som ändå händer. Att det hägrar stora pengar i förlängningen av Venters projekt behöver dock ingen tvivla på. Mammon behöver inte skapas. Mammon lever.

———————————-
Andra bloggare om , ,

Att satsa på småföretagare…

Idag fick jag årets första skattedeklaration för mitt lilla aktiebolag, och då blev jag påmind om att de resterande 2,5 procenten av rabatten på arbetsgivaravgiften för månatliga lönesummor upp till och med 61800 hade tagits bort. En rabatt som funnits i många år som stöd för småföretagare. Detta retar mig. Inte för att jag inte kan överleva att arbetsgivaravgiften för att betala mig själv 1000 kronor i lön numera är 324,20 mot de 274,20 som den skulle ha varit om hela den ursprungliga rabatten hade funnits kvar (därtill får jag förstås betala vanlig inkomstskatt på tusenlappen ifråga). Utan det som retar mig är all beskäftig retorik om att satsa på småföretagare som den borgerliga regeringen har hängett sig åt. I valrörelsen var det i varje fall ingen hejd på hur lätt och bra allt skulle bli. Men av de beslut som regeringen fattat till stöd för småföretagare har jag alltså hittills bara kommit i åtnjutande av en sammanlagd arbetsgivaravgiftsökning på 5 procent. Jag vet inte om just denna “småföretagarsatsning” anses nödvändig för att man skulle få råd att ta bort förmögenhetsskatten eller sänka fastighetsskatten för dem med särskilt värdefulla hus, eller om det är någon annan omvänd robinhoodkalkyl som spökar.

Men oavsett vilket vill jag betona att jag inte är förbannad för att jag är skattekverulant, vi behöver förstås en skattefinansierad offentlig verksamhet. Men det jag inte kan förstå är varför man säger en sak och gör en annan? Är det verkligen nödvändigt? I min värld är det sånt som skojare sysslar med.

Guldbagge till Nunnan

Såg på Guldbaggegalan under kvällen. Gladde mig särskilt åt två saker. Michael Segerströms bagge för hans fantastiska rolltolkning av den milt patetiske, men djupt mänsklige Bernhard i Darling. Och så att Nunnan fick baggen för bästa dokumentär. Det var den verkligen värd. Om du inte redan har sett den så gör det. Den finns på www.svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/index.jsp?&d=13276&a=1005434&lid=puff_1031396&lpos=extra_0. För många i vårt sekulariserade land är den förstås en stötesten, men för alla som kan för en stund hålla borta det vanliga hånet och tvivlet kan mötet med Marta väcka något i hjärtat som kan utvecklas till en port till en verklighet bortom orden.

———————————
Läs även andra bloggares åsikter om ,

Ett retoriskt mästerstycke

Severn Suzuki, en 12 årig kanadensisk flicka, säger några sanningens ord om vart samhällsutvecklingen är på väg, och vart den borde vara på väg! Talet hölls redan vid Rio-konferensen 1992, men är inte mindre aktuellt nu. Enligt Wikipedia http://en.wikipedia.org/wiki/Severn_Cullis-Suzuki har hon fortsatt på samma spår och utöver pågående högre studier i olika miljörelaterade ämnen har hon bl.a arbetat som medlem i Kofi Annans Special Advisory Panel inför UN World Summit i Johannesburg 2002.

Om människans natur

Läste just en alldeles osannolikt bra understreckare i SvD med titeln Konsten visade Freud vägen till själsdjupet www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_769339.svd. Artikeln är skriven av en knivskarpt klartänkt filosofie doktor i teoretisk filosofi, Johan Eriksson. Rubriken kan väl leda tankarna till flummerier från analyssoffan, men Erikssons recension av det nyutgivna elfte bandet av Freuds samlade skrifter Konst och litteratur (Natur och Kultur, 2007)www.adlibris.se/product.aspx?isbn=9127058239 är ett välformulerat, lätt förstucket och sofistikerat försvar för människans rätt att vara människa inför de till konsekvenserna helt otillräckligt förstådda massiva försöken att reducera henne till en biologisk maskin.

Att en sådan man som Eriksson har disputerat i teoretisk filosofi väcker en känsla av hopp i mitt halvcyniska och odisputerade akademikerhjärta. Jag trodde inte att man i rådande tidsanda släppte en sådan man över bron till lagerkrans och ring. Ibland är det skönt att ha fel.

Trångsunds kommun

Så har det äntligen hänt. Enligt en artikel i SvD har Huddinge kommunfullmäktige beslutat om en folkomröstning om kommundelning. Och dessutom en klok folkomröstning, dvs. om minst 60 % av rösterna i den berörda kommundelen är för en delning så kommer ledningen för Huddinge kommun att inlägga en ansökan till regeringen om kommundelning. Det i opposition varande socialdemokratiska kommunalrådet i Huddinge Anne-Marie Högberg tar till brösttoner och kallar denna uppläggning för skendemokrati. Och andra talar om att kommundelningen blir för dyr, dvs. att den inte är värd sitt pris.

Själv har jag bott i Trångsund i över trettio år, och jag kan utan tvekan säga att Trångsund är hemma. Här trivs jag. Dessutom är det en plats med identitet, integritet och egen utvecklingskraft. Det är säkert Huddinge också, men varför skall Huddinge styra Trångsund? För mig är det lika långsökt som om unionen mellan Norge och Sverige fortfarande skulle gälla. Och låt mig påminna om att norrmännen var de enda med rösträtt i folkomröstningen om unionsupplösningen. Men det kanske var ett exempel på skendemokrati!?

En kommundel med c:a 22000 invånare har säkert också skattekraft att sköta en egen kommun. En kommun som jag tror kan visa sig bli en mycket attraktiv och livskraftig kranskommun till vår huvudstad. Och för övrigt anser jag att kommunnamnet bör vara Trångsunds kommun (och inget annat).
———————————
Andra bloggare om , , ,

På rätt väg

Thomas Gür har skrivit en fyndig krönika på SvD:s ledarsida www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_765325.svd. Rubriken är Spådomarna hänger inte med i svängarna. Gür gör sig särskilt lustig över föreställningen att det skulle fattas tre jordklot om alla människor på jorden skulle konsumera lika mycket som vi svenskar. Han hävdar att på 70-talet så var motsvarande uppskattning att det fattades 20 jordklot, och att Göran Perssons miljöpolitiske rådgivare Stefan Edman under 90-talet hävdade att det handlade om 10 jordklot, medan det enligt samme Edman fattades 4 jordklot 2005.

Och Gürs slutsats blir att “argumentet om tre jordklot är således ett positivt budskap, för det signalerar att mänskligheten har blivit mycket effektivare i sin resursanvändning såväl vad gäller produktion som drift.” Vi är med andra ord på rätt väg, och den implicerade slutsatsen är rimligen att om vi ökar tempot ytterligare i våra ekonomi- och teknologidrivna utvecklingsansträngningar så kommer vi snart i ekologisk balans. Så upplöses alla katastrofscenarier till intet. Visst är det underbara nyheter. Gür är med andra ord förespråkare för det som numera kallas “hållbar tillväxt”, dvs. det tillstånd som uppnås när man har som det uttrycks i en proposition (2002/03:122) betitlad Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling (www.sweden.gov.se/content/1/c4/07/73/874fe3e0.pdf) lyckats “bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och negativ påverkan på miljö, naturresurser och människors hälsa.”

Huruvida detta underbara tillstånd alls existerar som något annat än en illusion är förstås en för framtiden helt avgörande fråga. Min senaste längre reflektion om saken har titeln Klimatfrågan – brytpunkt eller motsvarigheterna till säkert sex och bromsmediciner och kan studeras på www.edris-ide.se/2-07.pdf

Inte bara nyhetsbrev

Efter att sedan 1998 på min hemsida www.edris-ide.se/ ha erbjudit ett nyhetsbrev med ibland långa och invecklade utläggningar om olika skeenden i tiden så har jag nu också startat en blogg. Mitt intellekt har länge sagt nej varje gång jag känt en viss lockelse. Det har radat upp den ena invändningen efter den andra. Press, tidsbrist, förenkling i stället för fördjupning etc. Jag har till och med frågat mina nyhetsbrevsprenumeranter, och nästan alla som gjort sig besväret att svara tycker att jag skall strunta i bloggandet. Men så slog intuitionen igenom allt resonerande. Och jag har lärt mig att lyda min intuition. Så därför ger jag mig nu trevande ut i bloggosfären utan bestämda utfästelser om vilka ämnen jag skall behandla. Det får ge sig. Men det skulle förstås förvåna mig om det inte blir mycket om politik och samhällsfrågor, om ledarskap och företagens samhälleliga ansvar (CSR), om striden mellan tro och vetande och om mina olika funderingar kring andliga ting. Det var ju inte en slump att jag lät huvudpersonen i min bok Den vise VD:n avslutningsvis säga att han hade försökt leva efter den gamla devisen “att rätt leva för att värdigt kunna dö”.

Samtidigt hoppas jag att bloggen skall hjälpa mig att öppna dörrar i skrivavdelningen i min hjärna som överraskar både mig själv och mina läsare. Och min känsla nu är att jag kommer att gilla det här.

———————————-
http://bloggkartan.se/registrera/25243/traangsund/