För alla som tröttnat på ytlig rapportering om oljeutsläppet i Mexikanska golfen

DN toppar idag förstasidan med rubriken Bad om ursäkt – efter 57 dagar. Det är förstås Carl-Henric Svanbergs agerande som åsyftas. Vidare konstaterar man på samma förstasida att Svanbergs internationella karriär tar slut med BP och att Barack Obama misslyckades med att ta intitiativ i krisen. Aftonbladet fokuserar helt på att Svanberg gjorde en s.k. språklig groda och att detta skapat en amerikansk folkstorm. Expressen fokuserar på samma sak: Svanberg hånad i USA efter grodan. SvD sysslar också med denna groda, men talar med en retorikexpert för att få lite klass på det hela.

Tänk så bra det skulle ha varit om Svanberg hade bett om ursäkt tidigare. Många reella problem hade förstås med ens blivit lösta. Skulle vara intressant att veta hur många färre oljefat som skulle ha blivit utsläppta om han hade kunna svälja sin stolthet och direkt be om ursäkt på korrekt engelska, och utan sin svenska brytning? Och tänk om Barack Obama hade tagit ett ordentligt initiativ. Kanske han och Svanberg borde i full dykarmundering ha åtgärdat saken i stället för att bara prata respektive göra ingenting eller att be om ursäkt för sent på dålig engelska…

Ytlig indignationsskapande eventuellt bara indignationsförstärkande journalistik är förstås enklare att åstadkomma än att skriva om reella frågor. T.ex. att vår oljedrogade värld kommer att få allt svårare att tillfredställa sitt behov av olja. Att katastrofen i Mexikanska golfen kanske är för djuphavsborrningarna vad Tjernobyl var för kärnkraften. Och att detta kommer att ha vittgående konsekvenser för vårt sätt att leva.

Därför rekommenderar jag följande lilla film om Peak oil. Den utgör lektion 17a i Chris Martensson Crash Course om ekonomin, energin och miljön.

DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, AB1, AB2, Exp1, Exp2, Exp3, Exp4, SvD1, SvD2, SvD3, HD, GP1, GP2, Sydsvenskan
——————————————
Andra bloggare om , , , , , , , , , , , , , , , ,

Orealistiska handelsplaner

För en dryg vecka sedan skrev handelsminister Ewa Björling en debattartikel i SvD med titeln Sveriges export skall fördubblas. Ministerns vision är att detta skall ske på fem år. Några dagar senare skrev Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank, att Handelsministern missar helhetssynen. Hermansson säger rent ut att “handelsministerns utspel vittnar om en departemental stuprörsmentalitet men det behövs en holistisk syn i regeringskansliet och en förståelse för vår omvärld.” En beskyllning som handelsministern förstås försvarar sig mot, och i sin replik Stark efterfrågan gör min vision realistisk hävdar hon att “planen är väl underbyggd i nuvarande omvärldsförhållanden”.

Själv tar jag mig för pannan när jag läser den här debatten. Handelsministern tycker sig ha formulerat en inspirerande vision. Men i själva verket handlar det bara om ett orealistiskt mål. Dessutom anser jag att det är ansvarslöst av ledande politiker att antingen av ren okunnighet eller röstfiske underblåsa illusionen om att vi människor kan fortsätta på den eviga tillväxtens väg mot framtiden. Därför hoppas jag att handelsministern under sin semester tar sig tid att läsa en nyutkommen liten bok med titeln Tillväxt till döds där Stellan Tengroth på ett pedagogiskt och klart sätt blottställer bristerna i det rådande tillväxtdillet. Jag kan också rekommendera hans blogg. Och skulle inte detta räcka så är Tillväxtens sista dagar av Björn Forsberg en utomordentligt bra bok.
——————————————
Andra bloggare om , , , , , , , , , ,

Gärna förbättringar men först en rejäl arbetsgivaravgiftshöjning

Läste just en mot Alliansens företagarpolitik milt kritisk kolumn i SvD. Skribenten – Cecilia Nykvist – är själv företagare så hon vet vad hon pratar om. I sin kolumn – Ingen välfärd utan företagen – skriver hon om den magiska måndagen (dvs. när valsegern var klar) och hur hon förväntade sig beslutsamma och rejäla insatser från den nya regeringen. Men hon tvingas konstatera att:

några stora förändringar i företagsamhetens villkor blev det inte. Ingen generell sänkning av arbetsgivaravgifterna – trots att det är en av småföretagare ofta önskad åtgärd för att kunna anställa flera. Inga lättnader för att det ska bli enklare att satsa pengar i nystartade bolag, inga ökade möjliga belöningar för den risk företagande innebär.

Eftersom minnet är kort skall jag påminna om den enda verkligt betydelsefulla förändringen för mig som företagare. Jag har ett litet s.k. levebrödsföretag och sådana små “skitföretag” tyckte alliansregeringen snabbt behövde ökade omkostnader så de tog resolut (i och för sig i två steg) bort den femprocentiga rabatten på arbetsgivaravgiften. Vad som för övrigt uträttats av regeringen på företagarpolitikens område har för mig varit irrelevant eller möjligen med smärre ekonomisk betydelse på sikt.

Så om jag i kommande val skulle lägga min röst på ett eller annat Alliansparti så vore det inte som tack för hur deras företagarpolitik har fungerat för mig.
——————————————
Andra bloggare om , , , , , ,