Med erfarenheten i ryggen har jag beslutat att vidga mitt utbud av mentortjänster. Tidigare har de med vissa undantag varit begränsade till personer som känner igen sig i texten nedan med titeln Mentor och/eller coach för ett ledarskap bortom personliga ambitioner. Sedan en tid har jag dock börjat vända mig till alla som funderar på att skaffa en mentor till stöd för sin utveckling som person och ledare eller chef. Det nya och vidgade erbjudandet beskrivs av följande korta text:
Mentorskap – samtal för personlig utveckling och ledarutveckling
Ledarskap handlar mycket om vilja och visioner. Man måste veta vart man strävar och man måste ha den viljekraft och överblick som gör att man kan driva sitt projekt, sin grupp, sin avdelning, sitt företag eller vad det nu är man leder.
Men en sak är lätt att glömma bort. Att man faktiskt behöver hjälp av dem som man är chef eller ledare för. Det vanliga är att man tänker att dessa personer ändå har betalt för att arbeta och att detta så att säga avgör saken. Och det gör det förstås delvis. En hel del blir gjort av plikt och nyttotänkande. Men om man som ledare vill komma åt den djupare motivation som framförallt leder till en högre kvalitet i arbetet så räcker inte detta. Man måste kunna frigöra den energi, ansvarskänsla och glädje som finns tillgänglig för oss människor när vi uppfattar oss vara ärligt inbjudna att hjälpa till med något som vi tycker är bra, vettigt, ja rent av behjärtansvärt. Så från mitt perspektiv är det önskvärda ledarskapet inte bara viljestarkt och visionärt, utan det kan också hålla en ärlig känsla levande av att vi alla – ledare och ledda – hjälps åt för att förverkliga en eftersträvansvärd vision.
För att kunna utöva detta ledarskap måste man kunna förstå människor. Och för att kunna förstå människor måste man förstå sig själv. Det finns inga tekniker eller metoder som kan kompensera för detta. Självinsikt är nödvändig om man vill vara en verkligt bra ledare. Jag brukar säga att ”man leder som man är”. Och detta betyder förstås att nyckeln till ens utveckling som ledare är att man utvecklas som person.
Det överordnade syftet med mina mentorrelationer är att stödja en utveckling av detta självinsiktsbaserade ledarskap.
Kontakt: Skulle Du känna att detta skulle kunna vara något för Dig så hör av Dig så kan vi diskutera saken närmare.
karl-erik@edris-ide.se
08 – 771 55 41
070 – 797 24 93
Följande text beskriver mitt tidigare mera begränsade men förstås fortfarande gällande erbjudande:
Mentor och/eller coach för ett ledarskap bortom personliga ambitioner
Det ledarskap som dominerar i vår tid är de personliga ambitionernas ledarskap. Man skaffar sig en lämplig utbildning och så drivs man av sina önskedrömmar och ambitioner att söka ledarpositioner. Oftast tjänar man stora system genom lydnad, och kvalificerar sig för successivt allt större ledaruppgifter genom att skickligt fullgöra de uppgifter man åläggs. Och när man får vidgat ansvar får man också större möjligheter att förverkliga sina ambitioner. Man vill utmärka sig, visa sin storhet, ja helst nå den yppersta toppen på ens personliga ambitionsberg.
Retoriken kring detta ledarskap flödar i managementlitteraturen. Och perspektivet dominerar också våra ledarutbildningar. Allra tydligast blir det kanske inom den nisch inom ledarskapsutvecklingen som kallas coachning. Här talas det klarspråk om att coachningens syfte är att främja ens kontroll och personliga ambitioner. Därför handlar konventionell coachning om ”att sätta mål och nå resultat”.
Allt detta är gott och väl, och har definitivt sin plats. Men det är faktiskt bara halva bilden. Det finns också ett ledarskap bortom de personliga ambitionerna. Ett ledarskap som röjer sin potentiella närvaro genom att en känsla av leda, tvivel och meningslöshet gör sig påmind mitt i ens ambitionsstyrda livsupplägg. När denna känsla når en viss styrka framstår idén om ”att sätta mål och nå resultat” som ytligt ”skitsnack”. En långt viktigare fråga blir ”vilka mål är värda att uppnå?”. En fråga som kan öppna en inre avgrund av obesvarade frågor som rör det existentiella fundamentet för ens på personliga ambitioner uppbyggda livskonstruktion där man måhända också har en uppburen och ansvarsfylld ledarposition.
När detta inträffar har man kommit till en helt central brytpunkt, eller mera korrekt omgestaltningspunkt, i sin personliga mognadsresa som ledare. Efter att man har envetet försökt gestalta och få kontroll på sitt liv med utgångspunkt från de egna begären och ambitionerna, känns nu det mesta som en bekräftelse på orden i Predikaren att ”när jag nu såg på allt vad som händer under himmelen, se, då var allt fåfänglighet och ett jagande efter vind”. Och det gamla talesättet att ”man skall se upp med sina önskningar, de kan ju gå i uppfyllelse” känns befriande vist.
Det som krävs för att denna fas i ens ledarutveckling inte skall slå över i cynism är att man vågar öppna sig för ett sökande efter svar på de djupaste av existentiella frågor, dvs. frågorna om tillvarons natur och yttersta mening. Frågorna om livet och döden, kärleken och meningen. Och ur ett mer specifikt ledarperspektiv handlar det allra minst om frågorna ”vem är jag?”, ”vilka värden tjänar jag med min ledargärning?” och ”vilka värden bör jag, om jag är sann mot mig själv, tjäna genom min ledargärning?”. För det är först om man kan finna trovärdiga svar på dessa frågor som man får ett fundament för en omgestaltning av sin ledargärning.
Denna utvecklingskris är svår att hantera i sig, men den blir ännu svårare av att den ter sig så besynnerlig ur det konventionella perspektivet. Ur det perspektiv som hör samman med de personliga ambitionernas ledarskap blir nämligen tolkningen att den aktuella utvecklingskrisen visar att ledaren ifråga håller på att tappa stinget. Och detta leder alltför ofta till att ledaren får svårt att fortsätta sin ledarkarriär. Han eller hon förs helt enkelt åt sidan som inte längre fullt pålitlig.
Men om detta sker är det ett grovt slöseri med ledarresurser. För med kompetent coachning kan denna utvecklingskris hanteras. Men inte hanteras så att allt återgår till det gamla vanliga. Nej det finns ingen väg tillbaka. De personliga ambitionernas ledarskap är överspelat. Det saken gäller är om ett ledarskap bortom de personliga ambitionerna kan börja spira.
Och det jag kan erbjuda i detta sammanhang är just coachning för ett ledarskap bortom personliga ambitioner.
Detta kan ju låta verklighetsfrämmande. Men enligt min mening är det just detta ledarskap som kan skänka vägledning i vår komplexa tid. Ett ledarskap med tillräcklig medkänsla, framsynthet och fasthet för att se en väg till en god och långsiktigt hållbar framtid.