Krönika i Arbetet nyheterna 1998-10-28
Regnet öser ner. Säveån genom Alingsås stiger och svämmar över. Kvarglömda båtar ligger med motorer och allt som ljusa skuggor nere i det strömmade vattnet. Några som snart kommer att sjunka sliter i repen. Bryggor och stegar är under vattenytan. Från Mjörn tappas mer vatten än vad som är nyttigt nedströms. Hos min pappa i Ödenäs stiger vattnet i källaren och jag får låna en pump hos räddningstjänsten.
På med stövlar och jacka. Ute måste jag var åtminstone en liten stund, men regnet tar fart igen så snart jag kommer ut så det blir fåtöljen igen, med Findus i knät. Han spinner.
Boken heter den vice VD:n av Karl-Erik Edris. Mitt intresse väcktes av en radiointervju. Edris arbetar som spärrvakt i Stockholms tunnelbana men föreläser ibland om ledarskap för näringslivets toppar. Han har skrivit flera böcker.
Det är något nytt på gång. Jag märkte när jag var i riksdagen att många företag arbetade mycket seriöst med miljöfrågor. De var inte alls så bakåtsrävade som jag hade trott. Och boken handlar om just detta, att det finns massor med människor som förstår att vår civilisation befinner sig i ”dinosauriestadiet”, ett storslaget men mycket hotfullt läge där vi snart kan vara utplånade som mänsklighet.
Den vice VD:n är en roman, spännande som en deckare, och innehåller en civilisationskritik och analys som skulle kunna bli ett kunskapslyft för många. Den gamla drömmen om det ”rationella paradiset” håller på att vittra sönder. Ännu har vi inte lyckats formulera en ny visionen för vår civilisation som har tillräcklig kvalitet och bärkraft. Men vi behöver en ny och hållbar vision att hänga upp vår världsbild på.
Om näringslivets toppar blir ledare i den anda som skissas som en möjlighet i boken kommer allt att förändras. Oavsett vilken bransch man är verksam i, så bör man också engagera sig i världsförbättrarbranschen. En ny syn på näringslivets roll och dess ledare håller på att växa fram. Hur viktigt det än är att gå med vinst så är den centrala ansvarsfrågan för varje företag vilken värld företaget är med om att skapa och upprätthålla med sin verksamhet.
Förändringstrycket inom näringslivet består inte bara av ökad konkurrens, ny teknik och globalisering. Det består fram för allt av att spelreglerna för ekonomin är långsiktigt ohållbara. Vi föreställer oss att vår tillvaro är sådan att ekonomisk tillväxt stimulerad av vetenskapliga och teknologiska framsteg är möjlig. Men detta är i själva verket en omöjlig tanke. Den är faktiskt en illusion.
Om vi inte kan förändra oss kommer vi att dö. Inte bara som individer utan som mänsklighet. Det är det som Edris kallar dinosaurieläget. Vi rusar oförskräckt vidare mot en framtid som har alla möjligheter att utvecklas till ett tredje världskrig med vårt eget försörjningsunderlag, planeten jorden, som en av parterna, och på förhand given segrare.
En sak vi måste förändra är vår syn på den eviga ekonomiska tillväxten som ett realistiskt mål. En civilisationsordning håller på att falla samman och en ny ordning kan urskiljas. Men ännu finns det för få bärare av denna nya ordning.
Anders Sundström, en av regeringens främsta tillväxtförespråkare lämnar regeringen. Men miljödepartementet är ännu inte inlemmat i det nya näringsdepartementet.
Solen glimtar till! Jag tror jag går ut en stund.
Länk till Artikel: http://hem.passagen.se/klevenas/texter/ka981028.html