Den pågående debatten om FRA:s integritetskränkande avlyssningsbefogenheter är en intressant studie i teorin om det socialt konstruerade samvetet kontra det verkliga samvetet. Partipiskan viner och lydnadsreflexer utlöses och rättfärdigas av skammen inför lusten att bryta mot avgivna löften om partilojalitet. Och naturligtvis av rädslan för det hotande straffet. Det socialt konstruerade samvetet, partisamvetet, kräver att medborgarnas integritet säljs för en fantasi om hur hot måste avvärjas i en modern tid.
Visst kan det tyckas vara ett argumentationstekniskt skamgrepp att påminna om nazistiska och kommunistiska partisamveten och vad de rymde av rädslo- och skamstyrda lojaliteter. Men verkligheten är den att vi människor i allmänhet är flockdjur som är benägna att sälja vår integritet till den verkliga makten genom att säga ja till det makten bjuder, oavsett hur vidrigt det är.
Kraft till en revolt mot denna benägenhet har endast de personer i vilka det verkliga samvetets röst inte är tystad eller överlagrad och förvrängd av det socialt konstruerade samvetets påbud.
Så den fråga som jag med viss bävan ser fram emot att få besvarad i FRA-omröstningen är om det finns några riksdagsledamöter med väckt samvete, eller om hela bunten är lydiga personer som med mjuka ryggar och smorda käftar viker sig för grupptryck.
DN1, DN2, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, AB1, AB2
———————————-
Andra bloggare om FRA, integritet, integritetskränkning., avlyssning, demokrati, frihet, terrorism, rädsla, samvete, partisamvete, grupptryck
Nu får man hålla huvudet kallt.
Sverige måste ha en effektiv säkerhets- och underrättelsetjänst.
Det är en bister nödvändighet.
Den gagnar oss alla.
Finns risker med denna lag? Ja, naturligtvis gör det det! Men de får vi leva med.
Det handlar INTE bara om terrorism. Det handlar om hot generellt. Visst finns risk att hotbegreppet missbrukas. Det är dock ett mindre hot än hoten själva. Visst kan staten verka hotfull. Men ännu mer behöver vi dess skydd.
Proportioner och besinning!
Det gäller inte bara vår integritet. Det gäller våra liv.
När huset brinner, skall man inte vattna blommorna!
Låt oss hoppas på ett JA i morgon!
Du säger dig hålla huvudet kallt och vädjar om proportioner och besinning. Det låter sig sägas. Och visst behöver Sverige en effektiv säkerhets- och underrättelsetjänst. Men sedan 11 septemberdåden är det i praktiken fest för alla paranoiker. Vilka kontroller och säkerhetsåtgärder vi än tillgriper så kan vi aldrig vara riktigt säkra. Det behövs mer. Se bara på utvecklingen på flygplatserna. Snart blir det svårt att behålla kläderna på. Och dessutom kan ju vän av ordning och säkerhet undra över varför vi inte har liknande kontroller överallt. Hur skall man kunna vara riktigt säker på att det inte behövs?
Förmodligen hör du väl till dem som har det som brukar kallas rent mjöl i påsen. Men den fråga jag ställer mig är vilket mjöl har kontrollstatens representanter i sina påsar, och vilket kan de komma att få i en annan tid. Visst kan vi välja att lita på makten. Men maktmissbruk är inte ovanligt. Jag gillar alltså inte att man skaffar kontrollsystem som skulle upplevas som rena julafton av världens nuvarande och dåvarande diktatorer.
Så en för mig mycket central fråga är: vem kontrollerar kontrollerarna? Och vad skall man i det aktuella fallet Sverige tro om en kontrollmakt vars valda representanter får stora skälvan om de skall stå upp för något som avviker från partilinjen. Mig gör det i varje fall inget gott intryck på. Även om jag hoppas att Federley inte viker ner sig.